Datum: 2010-03-22Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hpFörfattare: Kristina Flintull, Malin SeverinHandledare: Nazeem Seyed-MohamedTitel: Katt och hund ska bli vår kund! En studie om Cura apotekets ambition att bli husdjursägarnas favoritapotek.Syfte: Med Cura apoteket som uppdragsgivare syftar studien till att undersöka vilka kvaliteter företaget bör framhäva i sin marknadsföring för att bearbeta och bli ICA Maxi:s kundsegment husdjursägares favoritapotek. Studien utreder även huruvida åsikterna om kvaliteter skiljer sig inom segmentet; mellan katt- och hundägare samt mellan män och kvinnor.Metod: Utifrån en kvalitativ intervju med Cura apotekets chef för inköp och sortiment presenteras teorier kring The Services Marketing Mix samt kundlojalitet. Med denna bakgrund genomfördes en kvantitativ enkätundersökning med 208 ICA Maxikunder med hund- eller katt. Telefonintervjuer med åtta deltagare från enkätundersökningen utfördes för att erhålla ett ytterligare kvalitativt perspektiv.Slutsats: Inga betydande skillnader mellan män och kvinnors åsikter inom segmentet husdjursägare kan utläsas. Olika åsikter förekommer däremot mellan hund- och kattägare inom kundsegmentet, där hundägare är mest positiva till de kvaliteter Cura apoteket kommer att kunna erbjuda.

Allt större och större andel företag väljer att presentera och förmedla varor och tjänster via e-handel. En viktig aspekt vid e-handel är att kunden känner förtroende för e-handelsapplikationen och företaget. Denna rapport redogör för vilken inverkan multimediala inslag har för förtroendet av en e-handelsapplikation, vid initialt användande. En undersökning har genomförts med hjälp av en kooperativ utvärdering av fyra e-handelsapplikationer vilka innehåller olika typer av multimediala inslag har.Resultatet av undersökningen visar att multimediala inslag inverkar positivt på förtroendet för e-handelsapplikationer. Däremot finns indikationer på att för hög grad av multimedialt inslag inverkar negativt på förtroendet för e-handelsapplikationer..

Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera vilka förutsättningar Apoteket har för att konkurrera på en avreglerad marknad för receptfria läkemedel. Metod: Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats med tonvikten på insamlandet av sekundär data från statliga utredningar. Metodangrepssättet är abduktivt. Slutsatser: Vår slutsats är att Apotekets förutsättningar för att konkurrera efter en avreglering framförallt beror på hur regelverket för detaljhandelns försäljning av receptfria läkemedel kommer att utformas. Utformningen kommer att avgöra hur stora inträdesbarriärerna blir på den receptfria marknaden och således påverka i vilken omfattning Apoteket kommer att utsättas för konkurrens..

Syfte:  Syftet är att analysera och utvärdera Apoteket Shop och The Body Shop som varumärkeMetod:  Denna studie har utgått ifrån ett holistiskt synsätt. Det valda teoretiska förhållningssättet är deduktion och en kvalitativ forskningsmetod i form av djupintervjuer samt kvantitativ forskningsmetod i form av en enkätundersökning.Teorier:  Involvement Theory, Brand, Brand Strategy, Brand Equity, Business Concept, Planning Philosophies, Brand Service Value Chain, Total Communication.Empiri:  Totalt 6 st djupintervjuer med representanter på Apoteket Shop och The Body Shop. Enkätundersökning med 25 stycken kunder på vardera företag.Resultat:  Resultatet visar att Apoteket Shop har ett långsiktigt tänkande men en bit kvar i implementeringsarbetet. The Body Shop har ett långsiktigt tänkande vilket även syns tydligt i deras arbete. Slutsats:  De otillbörliga konkurrensfördelar som Apoteket Shop har är att de redan tillhör ett starkt och väletablerat varumärke. Om Apoteket Shop inte arbetar så att organisationsutformningen är i samklang med den starka affärsidén/varumärket kommer de otillbörliga konkurrensfördelar endast att vara kortsiktiga då förutsättningarna för en långsiktighet inte finns inom organisationen.    .

Syftet med denna uppsats är att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har på den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna är ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar där bolaget kan uppnå en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgående intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjälp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). Utifrån detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmåga genomförts för att bestämma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka, varför ett företag som verkar på en monopolmarknad under starkt reglerade former, väljer att genomföra förändringar som leder till att de närmar sig en marknadsorientering på ett sätt som om de hade verkat på en konkurrensutsatt marknad. Vi använder oss av den kvalitativa metoden, den abduktiva ansatsen med ett teorigenerande syfte. Vå empiri består av intervjuer med respondenter från fallföretaget Apoteket, årsredovisning och andra tryckta källor. Genom att tolka empirin genom de teoretiska perspektiven som består av marknadsstrategiska teorier, konkurrensfördelar, resourced based view, förändringar som leder till paradigmskifte, förändringar som processer, interna och externa drivkrafter, förändring som nyckel till framgång har vi kunnat uppnå vårt syfte. Slutsatsen är att av de olika förändringarna Apoteket infört har vi kunna utläsa att de starkaste anledningarna till Apotekets förändringar är tidens anda och hot om avreglering.

This paper aims to provide a description of how knowledge can occur in Apoteket AB, anorganization that is operating on the Swedish pharmacy market. The purpose of this paper isalso to describe how the organizational learning occurs in the organization, and how theoutcome of this learning can be stored in the organizational memory. This subject is ofinterest since Apoteket AB experience changes in their external environment in that they nolonger have monopoly to sell pharmaceuticals on the Swedish pharmacy market. Earlierresearch claims that organizations need to develop new knowledge in order to take action, andthis development needs to be supported by the management within the organization.The collection of primary data was done by two qualitative interviews with employees withinthe organization of Apoteket AB.Our conclusions are that knowledge can occur in many forms, such as tacit and explicitknowledge. The vast majority of the knowledge within the organization is the information thatcan be found in the electronic database Aponet within Apoteket AB, and that is useful for theemployees in their daily work, and therefore is known as explicit knowledge.

Hälsodialogen är ett projekt som startades av Apoteket AB år 2000 och Hälsotorgen har sitt ursprung i verksamheter som startade på Apoteken i Örebro och Jönköping Hälsotorget är tänkt som en arena där olika samarbetspartner som Apoteket, landsting och kommun, tillsammans ska kunna ge befolkningen tillgång till bra hälsoinformation och ?hjälp till självhjälp?, vid egenvård. Tidigare projekt och utvärderingar har visat att ett Hälsotorg kan utgöra en lämplig plats för ett hälsofrämjande arbete mellan primärvården och Apoteket. Men frågor har också rests under arbetets gång. En av de viktigaste att besvara för framtida förbättringar är om de insatser och resurser som lagts ner tjänat sitt syfte och varit kostnadseffektiva? Kunde arbetet bedrivits på ett annorlunda sätt och därigenom resulterat i ännu bättre hälsa? I följande arbete har delar av de satsningar som gjorts på Hälsotorget utvärderats.

Informationsteknologi spelar allt större roll i dagens moderna samhälle. Sjukvården är en verksamhet där införandet av nya IT-system kan förväntas leda till stora positiva effekter. Till exempel skulle ett system för tidsbokning on-line för läkarbesök möjliggöra för människor att enkelt och snabbt boka den tid som passar hos familjeläkare eller specialist. Samtidigt skulle den avlasta läkarsekreterare och frigöra arbetstid som skulle kunna användas till något annat. Men vårdpersonal kan uppleva IT som ett hot.

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrätten till att sälja läkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förändrad situation som inneburit att nya krav ställts både på företaget och på dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus på företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anställda ska arbeta för att attrahera och behålla kunder. Vidare har ändamålet varit att ta reda på företagets tillvägagångsätt för att implementera detta arbetssätt i verksamheten, samt att ta reda på hur de kontrollerar att det nya arbetssättet bibehålls. För att undersöka detta har datamaterial från sju intervjuer, tre av Apoteket ABs årsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgångspunkt är Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer använder sig av medarbetares känslor och emotioner som en resurs.

Syftet med denna uppsats är att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har på den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna är ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar där bolaget kan uppnå en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgående intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjälp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). Utifrån detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmåga genomförts för att bestämma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet.

För att uppnå en god läkemedelsanvändning krävs att kunden utifrån sina behov får den information han/hon behöver för att få förståelse för sin läkemedelsbehandling. Det är inte bara en fördel för kunden, det är också viktigt för att samhället ska kunna minska kostnaderna för läkemedel. Med bakgrund av en tidigare studie där man ifrågasatte om informationen från Distansapoteket är nödvändig ville vi i denna undersökning ta reda på hur behovet av informationen ser ut och om den borde kompletteras med t.ex. telefonsamtal från apoteket. Intervjufrågor formulerades och 300 försökspersoner som nyligen fått leverans från Distansapoteket kontaktades via telefon.

Syftet med denna uppsats är att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har på den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna är ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar där bolaget kan uppnå en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgående intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjälp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). Utifrån detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmåga genomförts för att bestämma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet.

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommunicerade värderingar hos ett företag påverkas av en avreglering. Uppsatsen undersöker hur Apoteket ABs kommunicerade värderingar i årsredovisningar har förändrats efter avregleringen och om dessa ligger i linje med grundmålen för avregleringens syfte. Det teoretiska avsnittet behandlar värderingar, kommunicerade värderingar, kommunikation, värderingar sammantaget med avregleringar samt apoteksmarknadens avreglering. Studien baseras på en innehållsanalys av Apoteket ABs årsredovisningar där blocken 2005-2008 samt 2010-2013 noga studerats och jämförts med varandra. I årsredovisningarna har antal textstycken kvantifierats efter sex utvalda värdeord från regeringens mål med avregleringen.

Apotekssektorn omreglerades 2009 och Apoteket AB miste genom detta ensamrätten till att sälja läkemedel. En ny konkurrens har för Apoteket AB bidragit till en förändrad situation som inneburit att nya krav ställts både på företaget och på dess personal.Denna studie syftar till att undersöka Apoteket ABs verksamhet, efter omregleringen av apotekssektorn, med fokus på företagets personalstyrning. Undersökningen riktar sig mot hur företaget vill att deras anställda ska arbeta för att attrahera och behålla kunder. Vidare har ändamålet varit att ta reda på företagets tillvägagångsätt för att implementera detta arbetssätt i verksamheten, samt att ta reda på hur de kontrollerar att det nya arbetssättet bibehålls. För att undersöka detta har datamaterial från sju intervjuer, tre av Apoteket ABs årsredovisningar samt tjugo rekryteringsannonser analyserats.Studiens teoretiska utgångspunkt är Hochschilds (1983) teori om emotional labor, vilken handlar om hur serviceinriktade organisationer använder sig av medarbetares känslor och emotioner som en resurs.